Ladieslovehiphop

Beräknad lästid: 20 minuter

Linda Nápoles och Rebecca Tegegne var ambitiösa tonåringar när de började dj:a på Stockholms klubbar. Trots att de satte upp affischer på stan kunde spelningarna vara tomma. Tillslut bestämde de sig för att slå ihop sig med Nataša Marijana. 
– De hade spelat och känt efter lite grann, men inte riktigt fått grepp om hur en drar folk. På ett eller annat sätt blev det naturligt och vi alla tänkte “men ska inte vi tre göra något ihop?” Jag skulle vara den som hjälpte till med marknadsföring, sen gjorde vi en test-gång och det blev ganska lyckat. Det var fett kul, så på den vägen fortsatte vi, minns Nataša. 

Dem tre vännerna, som växte upp tillsammans i södra Stockholm, började genast diskutera hur de kunde förbättra den svenska klubbscenen, som de menade spelade alldeles för kommersiell musik.
 – Det var alltid samma gamla musik varje gång. Det var när vi reste som vi märkte att klubbarna utomlands spelar det senaste, så varför får inte vi höra det senaste?, undrar Linda.
– Det var det som gjorde att vi också sa “men låt oss testa och göra något som vi tycker fattas”. Så då började vi med det, lägger Nataša till. 

2013 föddes Ladieslovehiphop och blev snabbt ett framgångskoncept. Namnet drar inspiration från utekvällar med vänner. 
– Vi var stora tjejgäng som gick ut. Det är nice att kunna känna att en är här med sina tjejer och att vi kan göra vad vi vill. Det var inte så djupt vi pratade, men det kommer från den känslan. Vi älskade musik, att gå all in, ta över och ha det kul. Ur det kom namnet “Ladieslovehiphop”: vi vill kunna låta tjejerna runt omkring oss skina på våra events, berättar Nataša.

– Vi har sedan början tänkt att det är viktigt med hela upplevelsen och att skapa en plattform där vi kan lyfta andra kreatörer. Vi älskar att komma till ett ställe som erbjuder en upplevelse, att det finns någon tanke bakom, att någon har lagt lite extra kärlek i det. Vi älskar sånt, så att vi kunde ge det till andra kändes så nice. Det är fantastiskt och vi har verkligen fortsatt med det, säger Rebecca.

Varför ville ni starta ett kreativt kollektiv?
Linda: Vi vill så mycket, vi dj:ar inte inte bara. Vi dj:ar minst till skillnad från allt annat vi gör. Det är mycket mer än så. Som till exempel att vi släpper min musik independent och jobbar tillsammans med den.

Rebecca: Att dj:a och arrangera klubbkvällar var en ingång till det livet vi vill leva och det vi vill göra. Att Linda nu kan göra sin musik, att vi kan göra större saker som festivaler – det har alltid varit drömmen. Sen efter varje år när flera möjligheter har kommit så har vi kastat oss ut i det och bara testat och kört. Vi gör fortfarande det.

Nataša: Jag tror också att vi lever i en tid där många kreativa inte bara har en titel idag – man behöver inte bara vara en grej.

Linda: Det är också svårt att bara vara en grej idag, går det ens?

Nataša: Nej, det är en utmaning att bara vara en grej. Så typ dj:andet är väl vår bas, något som flyter på för många känner till oss som dj:s så det är en väldigt tacksam grej. Folk kan ju boka oss till deras events eller fester och då kan vi dyka upp bara som dj:s, men folk kan lika gärna hojta på oss för att kurera innehållet på ett event, marknadsföra och boka artisterna eller jobba kreativt med artister. En kan använda oss på olika sätt och det är något som har utvecklats väldigt mycket med tiden.

När flera möjligheter har kommit så har vi kastat oss ut i det och bara testat och kört.

Det verkar ha gått ganska smooth för er. Vad för utmaningar eller motgångar har ni mött?
Linda: Det rullade på eftersom vi hade varit så mycket i nattlivet, så det var en bra övergång. Men dem grejerna som har varit utmaningar skulle jag säga är balansen mellan att utvecklas själv som person men också vara så nära varandra. Det händer ju att man inte är överens om allting. De har nog varit de största utmaningarna.

Nataša: Det här året [2020] skulle vi sparat pengar i företaget för att investera i våra egna projekt och lägga grunden för en stabil ekonomi, men tyvärr har coronapandemin gjort så att vi har behövt tänka om som många andra inom kultursektorn. Att driva sitt egna företag är utmanande i grunden men att samtidigt navigera i en pandemi är verkligen tufft, men jag är glad att vi har varandra. Det gör det lättare att ta sig genom denna period.

– Vi hoppas att det kommer komma nya restriktioner snart som är anpassade utifrån varje typ av kultur-, restaurang- och sportevenemang så att fler kan börja driva säkra och restriktion anpassade evenemang – för de reglerna som är nu är inte hållbara.

– En annan utmaning är att vi bor här. Det är en jättepositiv och negativ grej. Det positiva med att vara i Sverige är att vi kan söka kulturbidrag för våran festival och få pengar för det – det är asfett. Jag vet inte om det går lika lätt, eller lätt var det inte, men lättare än att göra det i andra länder, om den möjligheten ens finns. Så det är verkligen en blessing och Sverige är i framkant när det gäller många saker. 

– Men när det gäller utelivet så finns det en stor fördom och rasism kring hiphop och hiphop-publiken och det har också varit en utmaning. Det blir som att en hel genre och kultur blir straffad om ett event går dåligt. Flertal venues och arrangörer runt om i landet har rasistiska fördomar om målgruppen som går på våra typer av evenemang.

Linda: Det känns som att utmaningen där är också det här med att det är ganska begränsat. Det finns alltid subkulturer och vi tillhör verkligen en alternativ subkultur och då dras vi med över en kant när det egentligen handlar om att det ska finnas större utbud, något för alla och det finns det inte. Det är också tråkigt. Det är bara allmänt en utmaning helt enkelt, att allt är så begränsat här.

Rebecca: Vi har också varit väldigt unga i det här. Vi har lärt oss mycket under de här åren. Vi började när vi var 19-20 år. Det är klart att en inte vet allting eller kan allt. Vi kunde inte förutse vissa saker som vi kan förutse nu. Det har varit en resa av att lära oss saker som kanske hände för att vi började så unga. Det finns ju många grejer som vi idag skulle tänka om tio gånger som vi inte gjorde för fem år sen. Allt är ju lärdomar som vi tar med oss.

Linda: Vi har ju inte haft särskilda mentorer. Vi har testat själva och frågat personer runt omkring oss när vi behövt.

Rebecca: Så då kommer vissa saker gå jättebra och vissa saker mindre bra, men då lär en sig av det. Det känns som vi har gjort mycket så.

Nataša: En annan utmaning har också varit att under dem här åren har vi också haft andra jobb samtidigt för att vi inte har kunnat livnära oss på det här helt. Det har kanske varit en utmaning för alla på olika individuella sätt. Den psykiska hälsan och att sätta det före allt är mer närvarande och viktigt att prata om. “Kan vi verkligen göra det här, ska vi tacka ja till alla de här grejerna nästa vecka?” Vi är noga med att checka hur vi mår och om vi orkar. 

– Många känner nog igen sig i det, att starta eget eller göra sin egen grej. Det är många år som en sitter och försöker bara få ihop livet typ, att det ska funka. En ska ha tillräcklig med tid för sitt projekt samtidigt som en också ska få in hyran. Vi alla har varit självständiga personer sen tidig ålder och jobbat sen vi var 13-14 år på olika extrajobb. Det är fortfarande en utmaning att vara helt ekonomiskt trygg, speciellt nu med pandemin. 

Vi står lite på egna ben, men vi får alltid kärlek ändå.

Inom Sveriges musikscen sticker Ladieslovehiphop ut, men det ser dem inte som en nackdel.
– Det känns som att vi har blivit väldigt positivt bemötta, samtidigt så är vi inte med i den kommersiella musikvärlden i Sverige. Vi är inte med i nattlivsvärlden helt heller – vi står lite på egna ben, men vi får alltid kärlek ändå, säger Linda.

Att hitta andra personer och aktörer som har liknande vision har en stor betydelse, poängterar Nataša:– Med våra events vill vi ta in folk som vi också tycker är grymma och lyfta dem. Det är så vi tror att vi alla kommer kunna växa, för det är flera personer som är som oss, som gör lite mer alternativa grejer från Sverige, och tillsammans behöver vi lyfta varandra för att kunna nå nya nivåer. 
– Det finns folk som inte fattar våran grej, men dem tar vi inte ens möten med. Vi söker oss till likasinnade, och det är typ det som har räddat oss lite grann, att vi har hittat likasinnade att kunna göra grejer med. Om alla var öppna för hiphop och det inte fanns fördomar då hade vi haft ännu fler möjligheter. Det finns färre personer att gå till men dem som finns kan hjälpa oss jättemycket. Dem vill flyga och ta oss med på vägen – vi alla vill hjälpa varandra.

Rebecca håller med och fyller på:
– När man inte kan placera oss i ett viss fack, då blir vi ett osäkert kort för många som inte har samma intentioner som oss. Så redan där så sållas vi ut och vi själva sållar ut eftersom att vi vill jobba med varumärken och personer som har samma intentioner och vision som oss. Vi är lite alternativa, vi har vår grej, vi gör det vi vill, vi kommer spela det vi tycker är bra.

Även om Ladieslovehiphop är mer alternativa, så ser de en blandning av människor på deras events.
– Det är så olika communities, alla har det bra och alla är sams. Det är väldigt fint att se. Folk som aldrig skulle mötas annars möts under våra kvällar och det är jättekul. Det visar ändå något. Det är därför vi alltid blir så bra bemötta, förklarar Linda.

Representation har saknats men det kommer nu och i framtiden istället, för dem som kommer efter oss.

Det har varit brist på representation av tjejer och andra normbrytande personer inom musik- och klubbscenen i Sverige, vilket har gjort att Linda, Nataša och Rebecca inte har haft så många att se upp till.
– Det har inte funnits några som oss på det sättet. Sugarcane [dj-crew från Stockholm bestående av Sister Justice, dj Erykah, Aïssa och Missdj] var ju aktiva precis innan vi var ute. Dem såg en också upp till och respekterade, men det var bara dem. Så representation har saknats men det kommer nu och i framtiden istället, för dem som kommer efter oss, säger Linda.

– Det har också gjort så att en har känt att det inte funnits jobb som varit intressanta i musikbranschen då representation och likasinnade inte funnits inom företagen, trots att vi har utbildning och erfarenhet som krävs för många av jobben. Våra erfarenheter av att känna att vi inte passar in har också motiverat oss att göra vår grej ännu mer, poängterar Nataša.

Att inte kunna se sig själva speglade i Sverige gjorde att de blickade internationellt för förebilder och inspiration.
– Vi har sedan ett tidigt skede kunnat se Soulections väg  [ett internationellt kreativt kollektiv från Los Angeles, USA]. Dem har massa dj:s anslutna till sig, dem har ett skivbolag, en festival, ett radioprogram, merch; dem har massa olika grejer. Så dem är några en har kunnat se på, några som kan styra events och göra sina egna grejer och vara lite mer alternativa och göra en hel movement och bara fortsätta, säger Nataša.

– En grej som också är asfett är att en ser så många tjejer, speciellt i London, som verkligen gör sin grej. Det känns verkligen som dem är entreprenörer på en helt annan nivå. Det har verkligen inspirerat mig senaste åren, att bara se på andra och se att dem där gör det, så låt oss. Vi kan göra det, fortsätter hon. 

Det är inte bara personer eller andra kollektiv, utan enstaka arrangemang som också kan inspirera.
– Man har varit på ett visst event och tänkt “wow, dem gjorde det och det och det, fett nice!”. Man har varit ute i en annan stad och tänkt “den här känslan vill jag skapa”. Det har varit jätteviktigt och det är därifrån vi har fått inspiration; från dem olika grejerna vi har varit på, gått på och sett. All typ av representation som finns online har också gett en inspiration till att tro på att man själv kan göra något sånt, lägger Rebecca till.

Att kunna åka till andra städer och länder har därför varit betydelsefullt.
– Jag tror att resor är den bästa inspirationskällan. Alla ställen som en besöker i de större städerna, en kan bli helt mindblown, för dj-kulturen där är en riktig kultur. För att vara dj så måste du uppnå en viss nivå. För att har ett resident på ett ställe måste du ha byggt upp dig själv, förklarar Linda, och fortsätter:

– Att ha rest och upplevt dj-kulturen i andra länder har också inspirerat oss till att tänja på gränserna när det kommer till vad vi spelar. Nu har vi hittat någon typ av balans och egen stil till hur vi spelar. Vi vet nu vad vi tycker om och hur vi ska få folket att dansa och ha kul. Det har vi verkligen lärt oss genom åren; från att ha varit lite mer kommersiella till jätte-alternativa och folk inte fattar alls och blir helt förvirrade.

– Så vi har lärt oss nu och anpassar till Sverige och känner oss också trygga med att ta det utomlands. Någon gång har vi varit i London bara för att spela och då kändes det jättekul. Så vi har hittat våran formula och den inspirationen har vi tagit väldigt mycket från internationella grejer; resor och movements som vi har sett online. 

Våra erfarenheter av att känna att vi inte passar in har också motiverat oss att göra vår grej ännu mer.

Vad för tips har ni till andra unga tjejer som vill starta ett kollektiv eller börja dj:a, alltså göra det ni gör?
Linda: Många kollektiv som vi har sett vid sidan av oss har inte alltid hållit. Det är väldigt få som faktiskt håller. Jag tror att det har mycket att göra med kommunikation; att våga att inte vara överens men sen också kunna lösa saker. Att vara starka som grupp tror jag är det bästa.

– Om en vill ha en liten grupp tillsammans med vänner eller andra likasinnade, jobba på gruppen först och främst och jobba på den hela tiden. Försök att använda varandras styrkor och hjälp varandra med varandras svagheter för att kunna applicera det på det ni vill göra. Då känns det som att en kan göra vad en vill.

Rebecca: Idag finns det så många grupper, organisationer, människor och företag som en kan hojta på för att få hjälp. Jag skulle verkligen säga: Var inte rädd att få hjälp. Skriv till någon även om du inte vet att den kommer svara eller kunna hjälpa dig – det leder oftast till något givande för dig själv.

Nataša: Ta en kaffe.

Rebecca: Gör det, för att många gånger är folk positiva och tycker att ett snack eller ett möte alltid är kul. Att få höra andras idéer är alltid trevligt, sen får en se vart det leder till. Men alla dem tillfällena är jag jättetacksam för att vi har suttit på möten och snackat med alla. Det är enklare att hojta på dem sen igen eller typ fråga någonting när en väl har snackat med en person eller till och med träffat den. 

Nataša: Vi har också fått hjälp av Changers Hub med lite olika grejer. När vi skulle göra festivalen första gången 2019 så fick vi en coach tilldelad till oss som hjälpte oss med hur en skulle tänka kring att söka pengar för vi hade aldrig gjort det innan. Tack vare deras hjälp och att vi satsade stenhårt på vår första ansökan, lyckades vi komma in i ett flow och har fortsatt söka stöd sedan dess. Vi har hittills fått stöd från Stockholms Stad, Kulturrådet, Musikverket och Region Stockholm, samtliga till Ladieslovehiphop Festival.

– Så det finns massa olika sätt att få stöd eller coachning på. Ni på Maktsalongen jobbar ju med det, Changers Hub jobbar med det på olika sätt, Fanzingo också, så det finns olika typer av konstellationer och hubar som hjälper unga med att utveckla deras idéer. Jag såg en ny också som jag tror att Jasmin Rastegar från Gärigheter [hennes intervju finns att läsa här] är inblandad i [mentorskapsprogrammet Fler steg fram] – såna grejer är så bra.

Rebecca: Jätteviktigt att det finns.

Linda: Verkligen.

Det är tack vare stödet de fick från Changers Hub:s coachningsprogram som de kunde förverkliga deras dröm om en egen musikfestival, en idé de fick redan 2014 när de arrangerade events på Södra Teatern.

– Vi drömde om att ta över hela Mosebacke och Södra Teatern och fylla alla scener med artister som vi tror på. Under coachningen via Changers Hub pratade vi om festivalens syfte och vad som saknas och landade i att vi vill fokusera på att lyfta artister och kreatörer inom hiphop, rnb, soul, afrobeats och future beats som är kvinnor på grund av bristen av representation i musikbranschen och inom scenen generellt. Men också för att det finns så många inspirerande kvinnor som vi lyssnar på och ser som förebilder, berättar Nataša.

Strax efter samtalet kom ett mejl och vi tappade det helt enkelt: vi var lyriska och i chock samtidigt.

Lördag 14 september 2019 fick Ladieslovehiphop Festival premiär på populära Stockholmsklubben Trädgården. Det var ett fullspäckat schema på 12 timmar med live-akter som Sabina Ddumba, Nadia Rose, Rimon och dj:s som förebilderna Sugarcane. Festivalen blev en stor succé.
– Det kom cirka 1 300 personer till festivalen trots att det var mitten av september och en regnig kväll och natt. Vi lärde oss väldigt mycket  med tanke på att det var första gången, men en stor lärdom var att vi behöver ett större team som kan täcka upp flera roller då vi var väldigt stressade under dagen och kvällen – något vi tar med oss till 2021 så att vi kan njuta och vara i nuet, säger Rebecca.

Året innan deras egna festival öppnade de för Beyoncé och Jay-Z med ett dj-set i Friends Arena under världsstjärnornas “On The Run II” turné. När Beyoncés team tog kontakt trodde de först att det var ett skämt.
– En random dag cirka en vecka innan konserten fick jag ett samtal av Live Nation som säger att Beyoncés management specifikt har frågat om att boka Ladieslovehiphop som uppvärmning på Friends Arena. Jag trodde att det var ett prank och höll lugnet och bad dem mejla all information. Strax efter samtalet kom ett mejl och vi tappade det helt enkelt: vi var lyriska och i chock samtidigt, minns Nataša, och lägger till: 
– Det var jättekul och vi är så tacksamma över den upplevelsen! Den har även öppnat upp andra dörrar.

Så coolt ju! Med tanke på alla era framgångar, vilken skulle ni säga är den största eller mest meningsfulla hittills?
Linda: Jag tycker det är vänskapen [alla skrattar]. För vi har så kul! Det är därför vi gör det. Om det här inte var roligt så hade vi kanske lagt ner by now, för det tar sån tid.

Rebecca: Och att varje år känna att en kommer närmare det livet en vill leva med personer som är ens bästa vänner. Det motiverar en till att varje år fortsätta kämpa lite och varje liten framgång blir ju jättestor för oss. Vi firar det lite extra, för för oss är det jättehäftigt för vi har gjort det tillsammans, vi tre. Vi har fortsatt kämpa, så jag håller med dig, Linda.

Nataša: Men också typ en framgång som har skett naturligt är att vi har skapat oss ett namn. Det är inte så att vi har skaffat oss en marknadsbudget och sagt “nu ska vi lansera det här”, utan det här har byggts organiskt. Även fast det kanske inte är så stort som en vill att det ska vara då en vill att det ska vara ännu större redan nu, men samtidigt har vi gjort ett namn och fortsätter göra ett namn och en plattform som utvecklas. Det är också en framgång.

Rebecca: Ja, verkligen. Alla saker vi gör, som en kan kolla tillbaka till och bara “shit, vi gjorde det där!”, är ju på ett sätt något som vi också hade velat se. Vi är på ett sätt med på den resan att ge folket och unga det som vi själva hade velat ha och se. Det är kul att tänka på, att en i framtiden kan säga “oh damn, vi gjorde det och det, fan vad fett att vi tre, så här unga, körde på Beyoncé och Jay-Z:s konsert!”. För andra kan jag tänka mig det är mäktigt och det var det för oss också. Alla såna saker är ju stora framgångar för mig.

Vad som får Ladieslovehiphop att funka, vad som ligger bakom framgångarna, är deras relation med varandra.
– Vi har lärt oss att det här verkligen är en stark relation som vi hela tiden behöver jobba på; för det är svårt att vara tre vänner och jobba med varandra och dessutom vara med varandra varje dag – vi är med varandra mer än någon annan. Det är så i alla relationer, om man har samma intentioner och vill ha samma sak, så handlar det om ett arbete. Så fort vi hamnar i en situation där något behöver hända, då tar vi tag i det. Då tar vi en kommunikationskurs, poängterar Rebecca, och alla skrattar med.

Vi gjort ett namn och fortsätter göra ett namn och en plattform som utvecklas.

Det var också på Changers Hub som de tog kursen, som fick utformas efter deras behov då de gick den själva. Även om det är mycket arbete i sig att jobba med flera personer, så ser Rebecca främst fördelar med det.
– När ett projekt inte har gått som en har tänkt, eller en kväll varit stökig, är det ju så givande att vara fler, för då kan man backa varandra. Den ena kanske är skitarg och den andra kan säga “men fuck det där”. Vi alla tre har lite olika energier också som kan lyfta varandra under de här stunderna. När jag tänker på folk som göra såna här saker helt själva, tänker jag “shit vad tufft!”, för jag vet inte hur jag hade gjorde det här själv.

– Så tufft. En märker verkligen när en vill göra sin egna grej hur svårt det är, lägger Linda till.

Hur har det stärkt er som individer att ha startat Ladieslovehiphop?
Nataša: Att våga drömma stort, att tro på mig själv – för att den energi och kraft en får av att vara tillsammans gör en lite starkare. Jag känner att det gör mig starkare.

Linda: En inre trygghet, att en får vara sig själva, följa sin dröm och får uppbackning i det. En stabilitet och trygghet som vissa andra kanske inte har just för att livet är livet – det är svårt.

Rebecca: Verkligen. Det har blivit ett exempel på hur jag vill att en relation ska se ut. Det är en resa; det är motgångar, ibland går det skitbra men vi alla vill det bästa och har samma intentioner. Vi alla do the work och jag blir så inspirerad av det. Det är mycket sånt som en har tagit in till sitt privatliv, tack vare att vi gör det här tillsammans och utmanar varandra hela tiden.

Linda: Verkligen. Vi har byggt en stark vänskap. Vi förstår varandra väldigt bra, vi driver med varandra. Vi känner ju varandra fett bra, så det är verkligen som ett systerskap. Vi kan reta varandra, vi skrattar, vi gråter, vi bråkar –  fast inte så ofta som tur är.

Rebecca: Vi tycker olika men det slutar alltid med att vi håller med varandra [alla skrattar].

Trions största förhoppning för framtiden är att kunna utveckla allt Ladieslovehiphop gör och bli ett större team, men också att den närmsta tiden ser ljusare ut för kultursektorn.
– Nu hoppas vi verkligen att pandemin går mot sitt slut och att hela kulturbranschen kan börja verka igen. Som de flesta inom branschen har vi behövt skjuta på projekt, mål och visioner på grund av det. Så nu drömmer vi om dagen vi är tillbaka och kan leva på detta. Det är det närmsta, säger Linda.

Den rådande pandemin har också satt käppar i hjulet för Linda, som släpper egen musik via Ladieslovehiphop under artistnamnet Nápoles, gjorde sin live-debut under deras festival och är nominerad till sin första Grammis i kategorin “Årets soul/r&b 2021”.
– Nu med min musik, i och med corona, har jag inte heller kunnat etablera mig via livespelningar. Det är också något som jag verkligen ser fram emot att kunna göra. Det är också ett nytt arbete för oss; hur funkar det, vad kan vi erbjuda?

Tjejerna sätter också deras sikte på att etablera sig utomlands.
– Vi vill ju också, så fort pandemin är över och det går, att arrangera grejer utomlands för att bygga upp en plattform utanför Sverige också. Hitta våra nya likasinnade och olika samarbeten på andra ställen. För det är också en stor grej som vi tycker om; att connecta med likasinnade både på lokal nivå och även internationellt. Ta hit folk men också flyga ut folk. Det är något vi verkligen vill satsa på, säger Nataša.

Har ni något ni vill säga, om ni tänker tillbaka till när ni var tonåringar, som sista ord?
Linda: Låt saker ta sin tid, stressa inte. Vi alla gick på Kulturama och har alltid hållit på med musik sen långt tillbaka. Jag tappade musiken, jag dansade mycket och sjöng i kör och gör båda sakerna nu idag, men jag hade en paus på typ två år. Jag visste vad jag ville göra och gör det nu, så det är okej.

– Vi alla började ett vanligt gymnasium efter Kulturama. Det var för mycket tyckte vi, eller vad det nu var. Vi började en vanlig skola sen hittade vi tillbaka till det igen, så det är lugnt. En ska inte ha någon stress när en är ung, det behövs inte för att det finns tid. Allting en gör har en mening för en själv och bygger upp den en blir. Det som hände under dem två åren när jag hade en paus formade mig till att hitta tillbaka till musiken igen.

Rebecca nämner hur viktigt det är med vänskap, att vara snälla mot varandra, och Natašas sista ord handlar om att lyfta sina vänner i det en gör:
– Hitta dina kompisar och ta in varandra i olika projekt. Kanske någon vän gillar att fota, ta in den då. Ibland hade det varit skitnice i början om någon vän sa “men du är bra på att styla, jag vill att du stylar mig” – se egenskaperna hos dina vänner. Att visa att man ser varandra kan också vara ett frö som gör att en person tänker “men det är sant: andra ser det och jag känner det här inne” och därefter kanske en vågar satsa lite mer. Det är väldigt fint.

Följ Ladieslovehiphop på Instagram @ladieslovehiphop, Rebecca @rebeccategegne, Linda @nvpoles och Nataša @namarijana!